Du kan ha en ätstörning om du tänker mycket på din kropp och din vikt och är sträng och dömande mot dig själv.

Det syns inte alltid utanpå att du har en ätstörning. Det kan också vara svårt att själv se och förstå att du har en ätstörning eftersom den kan komma gradvis under en längre tid.

Tecken på ätstörningar

Här följer beskrivningar på sådant som kan vara tecken på en ätstörning:

• Du blir mer och mer fixerad vid vad du äter och din vikt.
• Du skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt och ofta ensam.
• Du äter stora mängder onyttig mat när du är ensam.
• Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.
• Du tränar överdrivet mycket eller får ångest om du låter bli träningen någon gång.
• Du är kritisk till din kropp.
• Du måste äta viss mat på ett särskilt sätt, annars får du ångest.

Du kan även ha svårt att koncentrera dig, känna dig nedstämd, deprimerad eller ha ångest, skada dig själv eller ha självmordstankar.

Fem frågor

Du kan ha hjälp av de här fem frågorna om du undrar om du själv eller någon i din närhet har en ätstörning.

Det finns olika typer av ätstörningar. Här är några exempel:

• anorexi
• bulimi
• hetsätningsstörning
• andra specificerade ätstörningar.

En läkare ställer diagnosen utifrån både kroppsliga och psykiska symtom.

Här nedan följer korta beskrivningar av de olika diagnoserna.

Anorexi

Anorexi kallas formellt för anorexia nervosa och innebär att du håller en strikt diet, fastar eller svälter dig. Det är vanligt att också träna överdrivet mycket och att vara rädd för att öka i vikt.

Du har en uppfattning om din vikt och ditt utseende som inte stämmer överens med hur andra ser på dig och dina behov av mat. Din självkänsla hänger ihop med hur du upplever din vikt och din kroppsform.

Bulimi

Bulimi kallas formellt för bulimia nervosa. Bulimi innebär att du hetsäter och därefter försöker göra dig av med maten, oftast genom att kräkas, använda laxermedel eller motionera överdrivet mycket.

Din självkänsla hänger ihop med hur du upplever din kroppsform och din vikt. Bulimi kan göra att du drar dig undan från andra människor eftersom du skäms för dina problem.

Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning kallas också för BED. Det är en förkortning av engelskans binge eating disorder. Hetsätningsstörning innebär att du har perioder då du hetsäter, men utan att du försöker göra dig av med maten efteråt.

Det är vanligt att ha haft andra ätstörningar tidigare om du har hetsätningsstörning, till exempel anorexi eller bulimi.

Hetsätsstörning kan leda till att du blir överviktig.

Andra specificerade ätstörningar

Det finns även andra ätstörningar som är olika varianter av anorexi, bulimi och hetsätsstörning. De har fått samlingsbegreppet andra specificerade ätstörningar. Här är några exempel:

• Atypisk anorexi. Då har du alla tecken på anorexi men är inte underviktig.
• Bulimi eller hetsätningsstörning som inte uppfyller kriterierna för hur ofta du hetsäter.
• Självrensning. Då gör du dig av med mat regelbundet till exempel genom att kräkas men du hetsäter inte.
• Nattligt ätande. Då vaknar du på natten i perioder och går upp och äter.

Det finns även andra ätstörningar som inte har lika specifika symtom. De är minst lika allvarliga och kräver behandling.

Undvikande eller restriktiv ätstörning

En annan form av ätstörning kallas undvikande eller restriktiv ätstörning. Den kallas ARFID som är den engelska förkortningen av Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder.

Ätstörningen innebär att du helt undviker de flesta sorters mat och enbart äter några få, särskilt utvalda saker. Undvikande ätstörning kallas även för Selektiv ätstörning och förkortas SÄ, eller Selective Eating Disorder och förkortas då till SED.

Stark motvilja mot mat

Undvikande eller restriktiv ätstörning är vanligast hos barn, men kan förekomma i alla åldrar. Det handlar inte om att vilja kontrollera sin vikt eller kroppsform. I stället styrs du av en stark motvilja mot olika sorters mat och dryck som du upplever som äcklig eller motbjudande.

Matens färg och temperatur kan också spela roll för om du kan äta den eller inte. Motviljan mot den mat du undviker är så stark att du kan kräkas om du skulle få fel sorts mat i munnen.